• Homepage
  • >
  • J
  • >
  • Johann Wolfgang von Goethe – Der Erlkönig

Artist Johann Wolfgang von Goethe - Låttitel Der Erlkönig

Text och översättning: Johann Wolfgang von Goethe - Der Erlkönig. Under hittar du låttexten ed översättningen visad sida vid sida! På vår hemsida kan du hitta många fler låttexter med med översättningar av Johann Wolfgang von Goethe! Granska vårt arkiv och de andra texterna, till exempel kan du trycka på bokstaven J i Johann Wolfgang von Goethe och se vilka fler låtar vi har av Johann Wolfgang von Goethe i vårt arkiv, till exempel [acf field="Songtitle"

Original

Wer reitet so spät durch Nacht und Wind?
Es ist der Vater mit seinem Kind;
Er hat den Knaben wohl in dem Arm,
Er faßt ihn sicher, er hält ihn warm. "Mein Sohn, was birgst du so bang dein Gesicht?" –
"Siehst, Vater, du den Erlkönig nicht?
Den Erlenkönig mit Kron und Schweif?" –
"Mein Sohn, es ist ein Nebelstreif." "Du liebes Kind, komm, geh mit mir!
Gar schöne Spiele spiel' ich mit dir;
Manch' bunte Blumen sind an dem Strand,
Meine Mutter hat manch gülden Gewand." – "Mein Vater, mein Vater, und hörest du nicht,
Was Erlenkönig mir leise verspricht?" –
"Sei ruhig, bleibe ruhig, mein Kind;
In dürren Blättern säuselt der Wind." – "Willst, feiner Knabe, du mit mir gehn?
Meine Töchter sollen dich warten schön;
Meine Töchter führen den nächtlichen Reihn,
Und wiegen und tanzen und singen dich ein." – "Mein Vater, mein Vater, und siehst du nicht dort
Erlkönigs Töchter am düstern Ort?" –
"Mein Sohn, mein Sohn, ich seh es genau:
Es scheinen die alten Weiden so grau. –" "Ich liebe dich, mich reizt deine schöne Gestalt;
Und bist du nicht willig, so brauch ich Gewalt." –
"Mein Vater, mein Vater, jetzt faßt er mich an!
Erlkönig hat mir ein Leids getan!" – Dem Vater grauset's, er reitet geschwind,
Er hält in Armen das ächzende Kind,
Erreicht den Hof mit Müh' und Not;
In seinen Armen das Kind war tot. 

Översättning

Vem rider så sent i stormens dån?
En fader det är med sin späde son.
Och gossen har det så gott på hans arm:
den känns så fast, och hans famn är varm.  Min son, varför döljer du rädd din syn
- Älvkungen, far, där i skogens bryn,
älvkungen med krona och släp du väl ser?
- Ett töcken, min son, och intet mer!  "Du väna barn, kom, följ mig åt!
Av mig får du lära mång lek och låt.
Av brokiga blommor står stranden full,
min moder skall klä dig i skrudar av gull." - Min far, min far, du hör väl ändå,
vad älvakungen lovar mig få?
- Var lugn, var lugn, min älskade pilt!
i vissna löven susar det milt.  "Kom, fagra gosse, kom följ mig blott!
Mina döttrar vårda dig ömt och gott.
Mina döttrar, de svinga i ring var natt
och vagga och söva dig in min skatt." - Min far, min far, du ser då väl nog
älvkungens döttrar i dyster skog?
- Min son, min son, nu ser jag det gott:
de gamla pilar skymta så grått. - "Din fägring mig lockar, jag har dig så kär,
jag tar dig med våld, om ej villig du är."
- Min far, min far, han hårt i mig tar,
älvkungen gjort mig så illa, far!  Sin häst han rysande sporrar i hast
och håller det kvidande barnet fast.
Sin gård omsider når han med nöd.
Då låg i hans armar gossen död. 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *