• Homepage
  • >
  • F
  • >
  • Françoise Hardy ( Françoise Madeleine Hardy) – Soleil

Artist Françoise Hardy ( Françoise Madeleine Hardy) - Låttitel Soleil

Text och översättning: Françoise Hardy ( Françoise Madeleine Hardy) - Soleil. Under hittar du låttexten ed översättningen visad sida vid sida! På vår hemsida kan du hitta många fler låttexter med med översättningar av Françoise Hardy ( Françoise Madeleine Hardy)! Granska vårt arkiv och de andra texterna, till exempel kan du trycka på bokstaven F i Françoise Hardy ( Françoise Madeleine Hardy) och se vilka fler låtar vi har av Françoise Hardy ( Françoise Madeleine Hardy) i vårt arkiv, till exempel [acf field="Songtitle"

Original

Et c'était lui le soleil
qui faisait nos réveils
chaque matin
et la mer était belle
et nous courrions vers elle
main dans la main. Et puis nous marchions sur la plage,
tu cherchais des coquillages
comme un enfant,
les mettant à ton oreille
pour entendre, je me rappelle
l'océan dedans. Refrain :        Soleil je t'aime        et pour toujours        tu es fidèle,        mais l'amour        n'est pas souvent comme toi,        pourquoi ? Tu avais toujours si faim,
les fruits mûrs et le vin
étaient pour toi.
Tu me grondais quelques fois
lorsque je ne mangeais pas,
ce n'était rien. Et l'eau s'allongeait sur le sable,
nos rêves étaient semblables,
je me souviens :
nous parlions de la maison,
des enfants que nous aurions
et nous étions bien.         {Refrain} Et c'est toujours lui le soleil
qui fera mes réveils
chaque matin.
Soleil d'hiver ou d'été,
il voit les amours passer
et les chagrins. Combien faudra-t-il de plages,
combien d'autres visages
pour, comme toi,
oublier la maison
et l'enfant aux cheveux blonds
que nous n'avons pas ?         {Refrain, deux fois} 

Översättning

Det var alltså solen
som väckte oss
varenda morgon
och havet var så vackert
och vi sprang mot det,
hand i hand Och sedan promenerade vi på stranden,
du letade efter snäckskal
liksom ett barn gör
du satt dem till ditt öra
för att höra, ja minns det,
oceanen inuti. Refräng:
Sol, jag älskar dig
och i evighet,
är du trogen
själva kärleken ändå
sällan är lik dig,
varför det? Du var alltid så hungrig,
mogna frukter och vin
var för dig.
Du klandrade mig ibland
När jag inte åt
Det spelade ingen roll. Och vattnet sträkte ut sig på sanden
våra drömmar var desamma,
jag minns:
vi talade om huset
och om de barn som vi skulle ha
och vi hade roligt.  {Refräng} Och det fortfarande solen
som ska väcka mig
varenda morgon.
Sol på vintern eller på sommaren.
Den ser kärlek samt sorg
som går förbi. Hur många stränder behövs
hur många andra ansikten
för att man, liksom du,
ska glömma huset
och det ljushåriga barn
som vi inte har fått?  {Refräng, två gånger} 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *